Vana eller beroende: de viktigaste skillnaderna förklarade

En viktig skillnad mellan vanor och beroenden är viljestyrka. Om någon kan övervinna sin vana med viljestyrka är beteendet möjligt att kontrollera. Viljestyrka ska inte förväxlas med val. En person med beroende kan ha viljestyrka, men hjärnan har förändrats av det beroendeframkallande beteendets belöningar. Det går inte att övervinna ett beroende med enbart viljestyrka.

För att tydligare skilja vanor från beroenden är det viktigt att titta på dem var för sig.

Vad är en vana?

En vana är ett beteendemönster som genom upprepning ofta utförs omedvetet.

Hur bildas en vana?

Det tar mellan 18 och 254 dagar att skapa en vana, enligt en studie från 2009*, och vanor tenderar att bildas i en cykel med tre delar:

• Signal

• Beteende

• Belöning

En signal är den utlösande faktorn. Det kan vara ett känslotillstånd som nervositet eller uttråkning. Det kan också vara en aktivitet som en fest eller ett teaterbesök.

Ett beteende är själva vanan som så småningom utvecklas. Om signalen i föregående exempel är nervositet kan vanebeteendet vara att bita på naglarna. Om signalen är att gå på fest kan beteendet vara att röka medan man dricker.

En belöning är den positiva känslan som beteendet ger.

Tillsammans bildar detta vanecykeln. Genom upprepning blir vanan omedveten.

När kan en vana bildas?

Många utvecklar beteendemönster som barn. Barn brukar inte analysera sina handlingar eller fundera över följderna av dem. Därför är det mycket mer sannolikt att de upprepar ett beteende eller en handling utan att tänka på det. Det sätter spår i nervbanorna och leder till omedvetna vanor i vuxen ålder.

Det är dock inte omöjligt att skapa nya, hälsosamma vanor eller bryta gamla, men det är svårare. Varför? Det finns flera skäl, men ett viktigt är så kalladchunking. När hjärnan upplever en ny aktivitet skapar den en ny minnesgren. Grenen är svag till en början men stärks med tiden genom upprepning. Om aktiviteten leder till relaterade men annorlunda aktiviteter bildas nya grenar som först är svaga men stärks med tiden.

Vid upprepade handlingar och beteenden lagrar hjärnan till slut handlingarna på flera platser, men också genom ”chunking”, där handlingar kombineras. De flesta behöver exempelvis inte tänka på att borsta tänderna. Tandborstning består ändå av flera uppgifter, som att skruva av korken, trycka ut tandkräm på borsten och borsta.

Detta är ett skäl till att det kan vara särskilt svårt att skapa en ny vana. När vi är unga är nervbanorna mottagliga för nya avtryck. Som vuxna kan det vara svårt att lära sig separata uppgifter och funktioner eftersom de inte automatiskt grupperas tillsammans.

Det är också därför många vuxna utvecklar ovanor som kopplas till nya, upprepade aktiviteter. Ett nytt arbete kan exempelvis ge socialt umgänge under rökpauser eller tillfällen att röka på fester medan man dricker.

Rökning kan förstås leda till nikotinberoende, vilket för oss till nästa avsnitt.

Vad är ett beroende?

En beroendesjukdom är en kronisk sjukdom som förändrar hjärnans system för belöning, motivation, minne och relaterade nervkretsar och orsakar tvångsmässigt beteende trots negativa konsekvenser.

Hur bildas ett beroende?

Beroende bildas genom substansbruk eller beteenden, exempelvis nikotin, alkohol eller pornografi, som förändrar hjärnans belöningssystem och dess många funktioner. Sådana beroendeframkallande substanser och beteenden omfattar:

• Alkohol

• Marijuana

• Nikotin

• Koffein

• Pornografi

• Ätande

• Opioider

• Heroin

• Kokain

• Hallucinogener

• Hasardspel

• Lugnande läkemedel

• Metamfetamin

• Och många andra

Alla aktiviteter och substanser som förändrar hjärnans belöningssystem kan orsaka beroende. Genetik kan spela en roll och göra vissa mer predisponerade för substansberoende. När det gäller drog- och alkoholberoende kan en person utveckla beroendesjukdom när ett fysiskt beroende av substansen uppstår.

Droger och alkohol tenderar att minska eller öka viktiga kemiska ämnen i hjärnan. Det kan dämpa stress och ångest eller orsaka euforiska rus och ökad njutning. Effekterna av droger och alkohol är relativt omedelbara. Hjärnan börjar därför känna sug efter substanserna eftersom de sluter en snabb belöningscykel samtidigt som långsiktiga belöningar försummas.

När kroppen utvecklar fysiskt beroende och toleransen mot substansen ökar krävs mer för att tillfredsställa belöningssystemet. Därför kan en person med beroende lägga alla sina pengar på droger i stället för mat och vatten. Återhämtning från beroende kräver ofta mer än viljestyrka – den omfattar strukturerad beroendebehandling, ansvarstagande och långsiktigt stöd.

Vilka är symtomen på beroende?

Symtomen på beroende är:

1. Sug – en stark önskan att använda substansen och abstinenssymtom när den inte används.

2. Fortsatta negativa konsekvenser – försämrad vardagsfunktion och svårigheter att behålla arbete, relationer eller bostad.

3. Drogtolerans – behov av mer av substansen för att uppnå önskad effekt och med kortare mellanrum.

Med detta i åtanke återvänder vi till den ursprungliga frågan.

Hur skiljer sig beroende från en vana?

Både beroenden och vanor kräver upprepning, men vanor tenderar att bildas omedvetet medan beroenden till en början bildas genom medvetna handlingar.

Vanor präglar nya nervbanor, medan beroenden uppstår genom förändringar av mängden naturligt förekommande kemiska ämnen i hjärnan.

Du kan utveckla tolerans och fysiskt beroende av en beroendeframkallande substans, men inte av en vana.

För att bryta en vana kan det räcka att bli medveten om problemet och använda viljestyrka för att styra om beteendet. Att bryta ett beroende kräver ofta rehabilitering följd av livslånga verktyg och formell beroendebehandling för att stå emot utlösande faktorer och sug.

Vissa vanor kan vara dåliga eller ohälsosamma, medan beroenden kan leda till bestående hjärnskador, trauma och död. En vana kan i viss mån vara ett tillägg till den du är, exempelvis ett beteende under press, medan ett beroende kan ta över som en parasit. När du tänker och pratar med andra om vanor och beroenden behöver du skilja dem åt, annars uppstår lätt missförstånd och olämplig vägledning.

Kan en vana övergå i ett beroende?

Ett upprepat beteende som över tid förstärks av kortsiktiga belöningar kan gradvis bli intensivare och svårare att kontrollera. Om beteendet börjar störa vardagen eller orsaka skadliga konsekvenser kan det vara på väg att bli ett beroendebeteende.

En person som börjar dricka alkohol ibland för att koppla av efter arbetet kan exempelvis utveckla en rutin. Om vanebeteendet eskalerar och blir en daglig nödvändighet kan det utvecklas till en form av substansbruk som signalerar ett tidigt stadium av beroende.

Självmedvetenhet är särskilt viktig. När du märker att en vana blir svår att sluta med är det ett varningstecken. Genom att följa ditt beteende och söka stöd kan du förhindra övergången från vana till beroende.