Vad är opioidkrisen?

I USA dör fler än 90 personer varje dag av en opioidöverdos. Centers for Disease Control and Prevention uppskattar den ekonomiska belastningen av felaktig användning av receptbelagda läkemedel till över 78,5 miljarder USD. Det gäller enbart receptbelagda läkemedel och omfattar inte syntetiska varianter eller illegala gatudroger som heroin (Med Care. The Economic Burden of Prescription Opioid Overdose, Abuse, and Dependence in the United States, 2013). Opioidkrisen har en så omfattande ekonomisk påverkan på USA på grund av kostnaderna för sjukvård, beroendebehandling och rättsväsende. Hur kunde det bli så illa?

Vad är opioider?

Opioider är smärtstillande läkemedel som binder till nervsystemet och snabbt kan skapa fysiologiskt beroende, vilket leder till abstinenssymtom. De används inom vården för smärtlindring genom att binda till opioidreceptorer i hjärnan. Det dämpar smärtupplevelsen och kan hos många även framkalla eufori eller ett rus. Samtidigt förändras hjärnans belöningssystem, vilket skapar ett behov av den omedelbara tillfredsställelse som följer. Det är så många utvecklar beroende.

Opioider finns i många former, som vätska, tabletter, piller och pulver. Några av de vanligaste receptbelagda preparaten är fentanyl, en syntetisk opioid, kodein, morfin, oxikodon och hydrokodon. Vissa är mer kända under varumärken som Vicodin, OxyContin och Percocet. Läkare och tandläkare ordinerar dem ofta för att dämpa smärta efter operationer.

Heroin är den mest kända illegala opioiden. Det injiceras ofta, vilket ger omedelbar effekt när det snabbt sprids i kroppen. Receptbelagda läkemedel skiljer sig genom att de är sammanpressade till tabletter vars effekt kommer mer gradvis när de bryts ned. När ett beroende har utvecklats övergår många till heroin eftersom det inte kräver recept och är betydligt billigare.

När började opioidkrisen?

För ungefär 20 år sedan. Under 1990-talet försäkrade läkemedelsföretag vården om att opioider inte var beroendeframkallande. Det ledde till att vårdgivare började skriva ut smärtstillande läkemedel i mycket större omfattning.

Nästan två decennier senare har följderna av den felaktiga informationen blivit tydliga. År 2015 hade två miljoner amerikaner substansbrukssyndrom som var begränsat till opioider och receptbelagda läkemedel. Mer än en fjärdedel av dem, 591 000 personer, hade heroinbrukssyndrom, och 33 000 amerikaner dog av en opioidöverdos (CBHSQ. 2015 National Survey on Drug Use and Health: Detailed Tables. Substance Abuse and Mental Health Services Administration).

Som ett mått på opioidkrisens omfattning använder 29 % av patienter som ordinerats smärtstillande läkemedel dem på fel sätt (CBHSQ. Rates of opioid misuse, abuse, and addiction in chronic pain, 2015), och nästan 80 % av personer med heroinbrukssyndrom började med att använda receptbelagda smärtstillande läkemedel på fel sätt (SAMHSA. Associations of Nonmedical Pain Reliever Use and Initiation of Heroin Use in the United States, 2013).

Vem bär ansvaret?

Detta är ett strukturellt problem. Felaktig information kan ha utlöst det, men sjukvårdssystemet har inte förbättrat situationen. Läkare, vårdgivare och läkemedelstillverkare har på senare tid granskats hårt, men sjukförsäkringssystemet bidrar också till krisen. De flesta försäkringsbolag och läkemedelsförmånsadministratörer gör mer beroendeframkallande opioider lättillgängliga eftersom de är billigare än säkrare alternativ.

Buprenorfin är exempelvis en opioid med lägre risk för överdos än andra. Ett exempel är patienten Alisa Erkes, som levde med kronisk, skärande buksmärta. Hon ordinerades Butrans, som innehåller buprenorfin, i två år. När hennes försäkringsbolag UnitedHealthcare slutade ersätta läkemedlet tvingades hon hitta ett alternativ.

Erkes läkare hittade till slut ett alternativ som täcktes av försäkringen: ett långtidsverkande morfinpreparat som är känt för att tillhöra en högre risk- och beroendekategori. Erkes överklagade försäkringsbolagets avslag utan framgång (Avslag för Butrans, 2017). Resultatet blev att Erkes inte längre kunde få det säkrare alternativet Butrans för 342 USD per månad, men godkändes för ett farligare morfinalternativ för 29 USD per månad.

Vad görs åt problemet?

USA:s Department of Health and Human Services (HHS) arbetar med lösningar genom att förbättra tillgången till behandling och återhämtningstjänster, stärka hälsoövervakningen av befolkningen för att förebygga fler förbiseenden och hålla sig informerad, ändra bästa praxis för smärtbehandling och främja läkemedel som häver överdoser. National Institutes of Health (NIH) har samtidigt tillkännagett ett initiativ för opioidforskning och samarbetar med både läkemedelsföretag och akademiska forskare för att undersöka frågan djupare.