Är jag alkoholist?

”Så snart du måste minska ditt drickande har du ett alkoholproblem.”

Även om det är ett bra citat är det inte nödvändigtvis rättvist. Du kan vara en person med problematiska alkoholvanor utan att ha alkoholbrukssyndrom. Att fråga dig själv ”är jag alkoholist?” är dock ett rimligt sätt att inleda en dialog med dig själv om ditt drickande.

Nästa steg är att ta reda på om du har problematiska alkoholvanor eller en beroendesjukdom. Båda behöver hanteras, men åtgärderna skiljer sig åt.

Problematiska alkoholvanor

Om du är någon som dricker 4–5 standardglas (4 eller fler för kvinnor och 5 eller fler för män) under två timmar betraktas det som intensivkonsumtion. Det är relativt vanligt: en av sex vuxna i USA uppger att de har ägnat sig åt intensivkonsumtion en gång i veckan eller fyra gånger i månaden.

Även om intensivkonsumtion är problematisk – och ibland dödlig – tyder den vanligtvis inte på en beroendesjukdom eller ett fysiologiskt beroende av substansen. Personer som intensivkonsumerar alkohol är oftare män och mellan 18 och 34 år, men de har inte nödvändigtvis ett fysiologiskt beroende.

Ett fysiologiskt beroende av alkohol definieras bäst utifrån vad som händer när substansen saknas. En person med fysiologiskt beroende känner sig ofullständig eller har ”ont” utan den. Inte heller detta innebär automatiskt att personen har en beroendesjukdom, bara att hen har utvecklat ett fysiologiskt beroende. En beroendesjukdom kopplad till alkohol följer ofta, men inte alltid.

För personer som dricker men inte har ett fysiologiskt beroende, exempelvis ångest utan alkohol eller något av de många abstinenssymtomen, verkar problemet snarare vara problematiskt alkoholbruk än ett syndrom eller en beroendesjukdom.

Fysiologiskt alkoholberoende

Ett fysiologiskt alkoholberoende är vanligtvis en kroppslig reaktion på substansen. Utan alkohol kan personen inte fungera, delta i möten, gå till arbetet eller medverka i sociala aktiviteter. Även om detta för många utvecklas till en beroendesjukdom sker det inte alltid. Personer med fysiologiskt alkoholberoende försöker känna sig ”normala”, inte nödvändigtvis fly eller bedöva sina känslor.

Fysiologiskt alkoholberoende innebär att personen inte kan fungera utan alkohol. Det skiljer sig från en beroendesjukdom – och även från problematiska alkoholvanor – eftersom det vanligtvis inte innebär ett överdrivet drickande varje vecka eller en oförmåga att sluta dricka. Det innebär i stället att personen behöver alkohol för att ta sig igenom dagen, ungefär som många behöver en kopp kaffe för att undvika huvudvärk eller kunna hålla sig vakna.

Många framstående personer har beskrivit sin relation till alkohol som ett fysiologiskt beroende snarare än en beroendesjukdom.

För personer med beroendesjukdom är det nästan omöjligt att bara ta ett glas eller uppnå känslan av att vara normal. Belöningssystemet i hjärnan hos personer med alkoholbrukssyndrom har förändrats så att alkohol uppfattas som ett behov som är lika avgörande för hälsan som vatten.

Det är därför personer med beroendesjukdom kan reagera kraftigt och ofta lämna kaos efter sig. Det är svårt att föra ett rationellt samtal med någon som känner det som om hen håller på att dö av törst och hunger.

Är jag alkoholist?

Ett sätt att pröva om det kan röra sig om alkoholism är att avstå från alkohol i 24 timmar och se hur du mår. Personer med beroendesjukdom kan få abstinenssymtom redan sex timmar efter det senaste glaset.

Personer med fysiologiskt beroende kan uppleva abstinensliknande symtom, men kanske inte det överväldigande sug som någon med alkoholbrukssyndrom (AUD) har. Den som intensivkonsumerar alkohol någorlunda regelbundet kan ha baksmälla utan att känna något starkt begär efter substansen.

Som en viktig påminnelse innebär det inte att du saknar en beroendesjukdom bara för att du klarar 24 timmar utan alkohol. Många personer med beroende har varit nyktra under längre perioder för att övertyga sig själva om att de inte har något problem.

En faktor att alltid överväga är hur tiden tillbringas. För många personer med beroende kretsar alla tankar kring när de kan dricka igen. Det är då man märker att hjärnans funktion har förändrats.

Här följer några frågor som kan hjälpa dig att avgöra om du är alkoholist.

1. Vill du minska mängden alkohol du dricker men kan inte sluta?

2. Dricker du alkohol trots negativa konsekvenser?

3. Dricker du mer och under längre tid än du hade tänkt?

4. Känner du regelbundet sug efter alkohol?

5. Planerar du ditt schema efter när du kan dricka, ofta på bekostnad av fritidsintressen eller tid med närstående?

Ett ja på någon av dessa frågor tyder på alkoholism eller alkoholbrukssyndrom (AUD). Det finns lyckligtvis åtgärder du kan vidta för att bli och förbli nykter.

Behandling av alkoholism

För många börjar behandlingen av alkoholbrukssyndrom på ett rehabiliteringscenter. Rehabilitering kan lindra effekterna av alkoholabstinens och därmed göra dig mindre benägen att återfalla under nykterhetens första tid. Samtidigt finns det många som tar sig till nykterhet genom att helt enkelt uthärda svårigheterna.

Därefter rekommenderas personer med alkoholberoende ofta att delta i möten eller psykoterapi för att prata om de bakomliggande problem som bidrog till drickandet. För många handlar det om smärta som de försöker bedöva med alkohol, och den smärtan behöver hanteras i stället för att ignoreras.

Framför allt är det viktigt att du förblir nykter när du väl har bestämt dig för att bli nykter.