I Am Sober är en gratis app som hjälper dig att få tillbaka kontrollen över ditt liv.
Personer i alla åldrar kan drabbas av en ätstörning. I motsats till vad många tror kan ätstörningar vara dödliga om de inte behandlas på rätt sätt.
Om du tror att du eller någon närstående har en ätstörning bör du känna till varningssignalerna.
I den här artikeln går vi igenom de vanligaste varningssignalerna för en ätstörning.
En ätstörning är ett psykiskt problem som kännetecknas av betydande och varaktiga störningar i ätmönstret. Dessa ätmönster åtföljs också ofta av plågsamma tankar och känslor.
En ätstörning kan dessutom försämra den fysiska, psykiska och sociala funktionsförmågan.
Det finns många typer av ätstörningar. Dit hör anorexia nervosa, bulimia nervosa, hetsätningsstörning, undvikande/restriktiv ätstörning (ARFID) och andra specificerade ät- och födorelaterade störningar.
Ätstörningar påverkar upp till 5 % av befolkningen. De är vanligast under tonåren och i tidig vuxen ålder. Flera av dem är vanligare bland kvinnor, särskilt anorexia nervosa och bulimia nervosa. [1]
Ätstörningar är dessutom ofta förknippade med en stark upptagenhet av mat, vikt eller kroppsform. De kan också vara kopplade till oro inför att äta eller för följderna av att äta vissa livsmedel.
Ätstörningar förekommer också ofta samtidigt med andra psykiska tillstånd, framför allt förstämnings- och ångestsyndrom, tvångssyndrom, problematiskt alkoholbrukoch drogberoende.
Det finns också belägg för att gener och ärftlighet påverkar varför vissa personer har en ökad benägenhet att utveckla ätproblem. Ätstörningar kan dock även drabba personer utan sådana tillstånd i familjen.
Anorexia nervosa kan diagnostiseras om en person väger mindre än 85 procent av sin optimala kroppsvikt. En diagnos kan också vara möjlig om personen uppvisar andra symtom på ett ätproblem.
En person med ett ätproblem kan ligga nära, på eller till och med över sin optimala kroppsvikt. Det förekommer ofta hos personer med bulimia nervosa, som kännetecknas av hetsätning och kompensatoriska beteenden.
Efter en hetsätning är det vanligt att en person med hetsätningsstörning känner skuld, förödmjukelse eller nedstämdhet.
Det kan skapa en ond cirkel. Hetsätningen orsakar psykiskt lidande, vilket driver på ytterligare hetsätning. Många personer med hetsätningsstörning döljer sitt beteende på grund av skuld och skam, vilket gör tillståndet svårare att diagnostisera.
Känner du någon som ägnar ovanligt mycket tid åt att betrakta sig i spegeln, gör nedsättande kommentarer om sitt utseende och insisterar på att hen är överviktig?
Det är inte nödvändigtvis varningssignaler för en ätstörning. Men om personen blir fixerad vid vissa kändisar och modeller, jämför sig ofördelaktigt med dem eller bär vida kläder för att dölja sin kroppsform finns det anledning till oro.

En person kan sluta äta med sin familj, börja ogilla maträtter som hen tidigare tyckte om eller bli helt upptagen av att räkna kalorier och fettgram.
Varningssignaler för en ätstörning kan också vara att dricka mycket stora mängder vatten och kaffe för att dämpa hungern, äta betydligt mindre portioner eller helt vägra att äta.
Personen kan också börja hetsäta vissa livsmedel och gå på toaletten direkt efter måltider för att kräkas upp det hen nyss har ätit.
Slutligen kan nyetablerade ritualer kring maten vara varningssignaler, till exempel att tugga mycket länge innan maten sväljs, skära maten i mycket små bitar, flytta runt den på tallriken eller gömma mat i en servett för att kasta den senare.
Det är positivt att vilja äta näringsrik mat. Men om någon du känner börjar dela in livsmedel i bra eller dåliga, hälsosamma eller ohälsosamma samt säkra eller osäkra bör du reagera.
Varningssignaler för en ätstörning på det känslomässiga planet kan också vara ett ständigt sökande efter ekologiska fettsnåla dietprodukter och täta besök på webbplatser med fokus på kost.
Andra varningssignaler kan vara att personen plötsligt förklarar sig vara vegetarian eller vegan. Tillsammans med andra ovanliga beteenden kan detta tyda på att personen behöver hjälp.
En annan varningssignal är att någon blir fixerad vid fysisk träning.
Personer som visar varningssignaler för en ätstörning ägnar ofta timmar åt att träna på ett ritualiserat sätt, blir fixerade vid hur många kalorier de förbränner eller blir irriterade när träningsrutinen störs.
När ett ätproblem utvecklas kan det orsaka ilska, nedstämdhet och ångest. Det kan få personen att dra sig undan sociala situationer och tappa intresset för aktiviteter hen tidigare uppskattade.
I dag utsätts unga flickor och kvinnor för stor press att se ut på ett visst sätt. När någon är beredd att riskera sin hälsa för ett ohälsosamt ideal behöver personen dock hjälp.
En kombination av olika metoder kan leda till framgångsrik behandling av ätstörningar.
Samtal med en terapeut, särskilt en som är specialiserad på kognitiv beteendeterapi, kan förändra skadliga ätbeteenden och tankemönster.
Kostutbildning, familjeterapi och stödgrupper kan också vara till hjälp. Viktminskningsprogram, rätt stödsystemoch en app för nykterhet som I Am Sober kan också hjälpa till att hantera hetsätning på lång sikt.
I Am Sober är en gratis app som hjälper dig att få tillbaka kontrollen över ditt liv.