Drogberoende och omedelbar belöning

Många undrar varför personer med beroende inte bara kan ”sluta”. När en person med alkoholberoende vaknar med en svår baksmälla eller när någons drogberoende leder till sjukhusvård ser många vänner och familjemedlemmar situationen som ett tillfälle att ordna en intervention. Sedan blir de upprörda när personen återgår till problematiskt substansbruk.

Personer med beroende vet vart vanan leder men kan ändå inte säga ”nu räcker det” eller lämna en lockande situation som de vet kommer att sluta illa. Orsaken är dock inte, eller sällan, bristande respekt för omgivningen utan en mental obalans.

Hjärnans dubbla processer

Det finns två delar av vårt tänkande som hos de flesta samverkar för vårt övergripande välbefinnande: det medvetna och det omedvetna, det övervägda och det automatiska samt det självkontrollerade och det impulsiva. Du behöver båda för att fungera. Att köra till mataffären i stället för att stanna för snabbmat är exempelvis en självkontrollerad och mer ekonomisk handling, medan hjärnans impulsiva sida hjälper dig att undvika en bilolycka när någon plötsligt svänger in i ditt körfält. Det visar också en annan skillnad: den impulsiva processen kräver relativt liten ansträngning, medan den kontrollerade processen behöver analys och tid.

De två processerna bör samverka för att hjälpa dig bedöma kort- och långsiktiga mål, men hos en person med beroende sitter den ena processen i förarsätet och överväldigar den andra. Därför räcker svåra baksmällor och sjukhusvistelser inte alltid för att personen helt enkelt ska ”sluta”. När drogen ger en så omedelbar belöning bearbetas inte de långsiktiga följderna. Det förklarar också varför en person utan beroende kan nöja sig med en eller två öl medan en person med beroende inte kan det. Den som inte lever med beroende märker hur många öl hen kan dricka innan biverkningarna behöver beaktas, ett glas vatten behövs eller det är dags att sluta. Det är däremot ett långsiktigt tankesätt. En person med beroende tänker inte på när antalet glas är tillräckligt eller hur drickandet påverkar morgondagen. Personen tänker på glaset i handen, och frågan om det behöver fyllas på är så långt in i framtiden tanken når.

Impulsiviteten blir dessutom tvångsmässig när olika situationer börjar fungera som utlösande faktorer. En person med beroende skulle naturligtvis ha svårt att dricka mycket om ingen alkohol fanns i närheten, exempelvis på ett zoo eller Disneyland. Det som får personen att söka drogen är dock att ett tvångsmässigt behov uppstår. Olika utlösande faktorer, som ett samtalsämne, en händelse eller ett tv-program, påminner personen om drogen och får hen att söka den. Personer med beroende känner alltför väl till detta under återhämtningen. Att de inte använder drogen betyder inte att den saknar inflytande.

För att återhämta dig och förbli nykter eller drogfri behöver du aktivt återställa balansen mellan hjärnans två processer, som Daniel Kahneman kallar dem. Du behöver dämpa impulsiviteten och bygga upp självkontrollen.

Daniel Kahneman kan hjälpa dig att förbli nykter

Daniel Kahneman fick 2002 Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne och skrev tillsammans med sin samarbetspartner Amos Tversky mycket om hjärnans två tankeprocesser. Som ett exempel på hur inflytelserik deras forskning var kallade New York Times-kolumnisten David Brooks dem för ”sinnets Lewis och Clark” (New York Times, 2011).

Kahneman genomförde bland annat ett stort antal studier för att mäta människors lycka. Han upptäckte då en tydlig skillnad mellan ”upplevt” välbefinnande och ”ihågkommet” välbefinnande. Detta kom han att kalla peak-end-regeln. Tanken är att människor minns en upplevelse utifrån dess höjdpunkt, den mest intensiva delen, och dess slut snarare än summan eller genomsnittet av alla ögonblick.

Han mätte detta genom att låta två grupper genomgå smärtsamma koloskopier, ja, faktiskt. Båda utsattes för samma mängd smärta, men den andra gruppen fick dessutom uppleva visst obehag i slutet av undersökningen. Det var inte smärtsamt, men obehagligt, eftersom instrumentet lämnades kvar i ytterligare 3 minuter. Överraskande nog fann Kahneman att den andra gruppen mindes upplevelsen mer positivt än den första. Han drog slutsatsen att det berodde på att grupp A:s upplevelse slutade vid smärtans höjdpunkt, medan grupp B:s smärta motverkades av ett obehagligt men inte smärtsamt slut.

Detta kan förklara varför vissa personer med beroende återgår till sin föredragna drog medan andra inleder sin återhämtning efter ett särskilt svårt rus. Den som vaknar på sjukhus kanske inte kopplar samman de två situationerna och minns därför händelsens höjdpunkt och hur den slutade för personen. Om höjdpunkten var positiv och slutet kändes positivt före en minneslucka kan personen återgå till drogen trots sjukhusvistelsen. Hjärnan registrerade händelsen och minns den positivt. Den som däremot var tillräckligt medveten under sitt senaste drogintag eller intensiva drickande för att uppleva följderna kan se problemet, eftersom upplevelsen slutade när den var som värst.

Peak-end-regeln kan också förklara varför vissa anser att personer med beroende måste ”nå botten” innan de får hjälp. Om den senast ihågkomna upplevelsen är tillräckligt svår kan de tro att det räcker för att leda personen in på en ny väg.

Att förbli drogfri och nykter

Om du tänker tillbaka på senaste gången du använde droger och minns hur hemskt du mådde är det positivt. Det kan hjälpa dig att hålla fast vid den känslan och öka sannolikheten för att du avstår. Om du däremot tänker tillbaka på den senaste gången med välbehag bör du komma ihåg att minnet inte återger hela berättelsen. När du vet hur minnet fungerar kan du försöka se helheten och tänka långsiktigt för att stå emot impulsen att dricka.

Detta är utan tvekan en viktig orsak till att människor tidigt utvecklar beroende och får svårt att ta sig ur det. Många droger låter dig uppleva höjdpunkten och sedan få en minneslucka innan det blir svårt. Peak-end-regeln samspelar därför med impulserna. Det bästa du kan göra framöver är att bära med dig denna kunskap. Kom ihåg vad hjärnan gör och vilken process som är aktiv, och försök låta den insikten avhålla dig från beslut som du kommer att ångra.