Beroendet styrde Steven Tyler: hans berättelse

”Inte långt därefter gick jag längs stranden, föll ner på knä och började gråta eftersom jag insåg att jag hade blivit nykter.” – Steven Tyler, Does the Noise in My Head Bother You?

Den Steven Tyler som lever i dag är mycket annorlunda än den Steven Tyler som blev känd som sångare i Aerosmith på 1970-talet. Tyler, även känd som ”Demon of Screamin’” och ena halvan av duon ”Toxic Twins”, har varit nykter i drygt nio år. Nykterheten kom dock varken lätt eller naturligt för den ökända rockstjärnan.

Efter årtionden av intensivt drickande och problematiskt drogbruk krävdes fyra försök innan han till slut uppnådde en längre tids nykterhet. När Tylers bandkamrater först tog upp hans beroendeproblem tog han dem inte på allvar. Han tyckte att de var hycklare och trodde att nykterheten skulle kosta honom kreativiteten. Han visste dock inte att den här interventionen skulle bli den första av många som till slut skulle leda honom till nykterheten.

Före Aerosmith

Tyler har varit kreativ, passionerad och fullständigt vild sedan dagen han föddes. Han föddes som Steven Victor Tallarico den 26 mars 1948 i Yonkers i New York. Under uppväxten var musiken Tylers främsta intresse.

Och det är inte så konstigt! Hans far, Victor Tallarico, var professionell klassisk pianist. När Tyler gick i skolan bildade hans far ett band och lät Tyler spela trummor. Det var främst på skoj, men blev Tylers första steg in i musikvärlden.

Som tonåring blev Tyler ett stort rockfan och såg upp till sångare som Mick Jagger och Keith Richards. Liksom många andra som har problem med substansbruk började Tyler använda droger på ett problematiskt sätt i mycket ung ålder. Han blev faktiskt relegerad från Roosevelt High School i Yonkers av just den anledningen.

Tyler tog senare examen från Quintano's School for Young Professionals, men utbildningen var inget han tog särskilt seriöst. Intresset för musik blev snart en uppslukande passion – en passion som så småningom skulle leda till att han bildade Aerosmith.

Som tonåring spelade Tyler i ett ganska framgångsrikt band som hette Chain Reaction. Han var trummis och bakgrundssångare. År 1966 gav bandet ut låten ”The Sun” / ”When I Needed You”, som de lyckades få in på jukeboxarnas spellistor. Bandet upplöstes dock kort därefter.

Efter att Chain Reaction hade upplösts började Tyler resa till olika delstater för att se nya band uppträda. År 1969 befann han sig i New Hampshire och såg ett nytt band som hette Jam Band. Tyler blev fullständigt överväldigad av bandets råa talang och förmåga att bjuda på en fantastisk show.

Efter framträdandet presenterade sig Tyler för basisten Tom Hamilton och gitarristen Joe Perry. De tre blev goda vänner, och 1970 bestämde sig Hamilton och Perry för att lämna Jam Band, flytta till Boston och starta ett band med Tyler.

Till en början bestod bandet bara av en basist, en gitarrist och en sångare. Snart rekryterade gruppen dock trummisen Joey Kramer och andregitarristen Ray Tabano, som ersattes av Brad Whitford 1971. Därefter behövde de hitta ett bandnamn.

Förslag som ”The Hookers” och ”Spike Jones” diskuterades, men till slut enades de om Aerosmith. Det officiella bandnamnet skapades av Kramer efter att han inspirerats av omslaget till Harry Nilssons Aerial Ballet.

Efter att Aerosmith hade bildats började bandet spela på lokala scener runt Boston. Så snart de kom in på musikscenen började de samla en publik. Även om den var liten uppmärksammades bandet av managerduon David Krebs och Steve Leber, som gick med på att representera dem. År 1972 hade Aerosmith väckt intresse hos chefer på Columbia Records, som omedelbart gav dem ett skivkontrakt.

Aerosmiths första album, ”Dream On”, gavs ut 1973. Det väckte en del uppmärksamhet men gjorde inte riktigt gruppen till stjärnor. Både deras unika sound och relationen till Columbia Records hjälpte dem att bygga upp en egen publik.

Kritiker jämförde ofta Tylers röst med den berömda musikern Mick Jaggers. Även om det var en komplimang stod bandet fortfarande i skuggan av andra redan etablerade rockgrupper. Utgivningen av bandets tredje album i mitten av 1970-talet gjorde dock Aerosmith berömda i egen rätt.

Tylers berömmelse

Mindre än fem år efter Aerosmiths debut sålde bandet slut stora arenor över hela landet. De var huvudakt på sina egna konserter, spelade på rockfestivaler och njöt av allt som följde med berömmelsen. Bandmedlemmarna, särskilt Tyler, blev sexsymboler förknippade med ungdomligt uppror.

De levde rockstjärnornas stereotypa liv med sex, droger och rock’n’roll. Aerosmith hade gott om groupies, och Tyler lyckades till och med få föräldrarna till en 16-årig groupie att överlåta det juridiska förmyndarskapet till honom så att hon kunde följa med bandet på turné.

År 1975 hade bandet flera hitsinglar som låg högt på listorna. År 1977 gav bandet ut albumet ”Draw the Line”, som fick en plats på listan ”100 Greatest Heavy Metal Albums of All Time”. Bandet började turnera internationellt och blev särskilt populärt i Japan och olika europeiska länder. Vid den här tiden hade de utvecklat ett helt eget sound. När du hörde en Aerosmith-låt visste du omedelbart att det var bandet.

Tylers röst var inte bara helt unik, utan bandet skrev även smarta, fräcka och karismatiska texter. Instrumenteringen stack också ut eftersom den blandade flera olika rockgenrer. I stället för att gå över till punkrock eller hålla sig till klassisk rock hade bandet ett rått metalsound.

Det går inte att förneka att Aerosmiths medlemmar hade enorma framgångar i början av sina karriärer. Bakom kulisserna levde de dock inte särskilt hemliga liv präglade av ständigt problematiskt drogbruk. John Perry och Steven Tyler fick smeknamnet ”The Toxic Twins” på grund av duons omfattande droganvändning. De verkade driva på varandra och drog trots sina yrkesmässiga framgångar ner varandra.

Vägen till botten

I slutet av 1970-talet började Aerosmith falla sönder. Joe Perry lämnade bandet, splittrade ”The Toxic Twins” och satsade på en solokarriär. Det överraskade många eftersom Perry och Tyler verkade oskiljaktiga, men motsättningarna mellan bandmedlemmarna hade vuxit. Deras droganvändning spädde bara på konflikten.

Mellan 1980 och nutid har Aerosmith splittrats och återförenats fler gånger än de flesta kan räkna. I dag har bandmedlemmarna dock en civiliserad, om än inte vänskaplig, relation. Den främsta orsaken är att de flesta medlemmarna lever nyktert. Vägen till återhämtning var däremot inte lätt.

Under Aerosmiths storhetstid använde Perry många olika substanser varje dag. I sin memoarbok Does the Noise in My Head Bother You?, som gavs ut för bara några år sedan, skrev Perry en detaljerad lista. Drogerna han använde omfattade marijuana, kokain, OxyContin, heroin, metamfetamin, metadon och LSD. Under 1980-talet sade Tyler att han aldrig kunde bli tillräckligt hög. I dag

uppskattar Tyler att han utan svårighet spenderade 6 miljoner dollar på droger under sitt liv. I memoarboken beskrev Tyler också hur tvångsmässig och okontrollerbar hans droganvändning, särskilt kokainanvändningen, till slut blev:

”Och kokain! Läkarna sade att det inte var beroendeframkallande ... att det skapade en vana. De visste inte då att drogen efter en viss dag plötsligt skulle ta en helt annan vändning. Kokainet, som en gång var festens höjdpunkt, blev något som väckte rädsla och avsky, källan till lömskt och hemlighetsfullt beteende och alla lögnernas moder. ’Va, jag? Nej, jag har inget!’ ’Tyvärr, det är slut, trist, mannen!’ ’Nä. Du, jag måste gå på toaletten.’ Och det var så rock’n’roll-toaletten uppstod. Det var då folk började ha grejer i två fickor – en artighetsdos som man delade med sig av och en i strumpan. Och så kom synden och tvivlet in i vår lyckliga värld.” – Steven Tyler, Does the Noise in My Head Bother You?

I en intervju nyligen mindes han hur det brukade vara före Aerosmiths konserter. Ofta var han nästan medvetslös på grund av den stora mängd substanser han hade använt under dagen. Ledningen var utom sig av oro eftersom han skulle gå upp på scen inför tiotusentals människor och spela med bandet. Varje gång lyckades Tyler dock få upp energin när han gick upp på scenen.

Han tillskriver fenomenet den energi publiken gav ifrån sig. Vid ett särskilt tillfälle föll Tyler dock av scenen mitt under konserten på grund av sitt berusade tillstånd och bröt flera ben. Vid ett tillfälle sade Tyler:

”Jag hittade vissa droger som jag älskade och slutade inte förrän jag hade skadat mina barn, mitt liv, min familj och mitt band. Det fanns en tid då jag inte hade något band, och jag brydde mig inte.”

När Tyler använde substanser var han oberäknelig och oförutsägbar. Ibland fylldes han av kreativitet, ibland var han uppskruvad av droger och publikens hyllningar, och ibland var han helt enkelt arg.

Till slut gav Tylers bandkamrater honom ett ultimatum: åk till ett rehabiliteringscenter eller lämna bandet. Det räckte för att ge Tyler en första väckarklocka. Det var inte det som fick honom att bli och förbli nykter, men det visade honom ett annat sätt att leva.

Tyler gjorde flera försök att bli nykter mellan 1980 och 2010. Han skrev in sig på flera rehabiliteringscenter, deltog i tolvstegsmöten och hade en stöttande grupp vänner och familjemedlemmar omkring sig. Under den perioden fick han dock ofta återfall. Många olika utlösande faktorer ledde till återfall, från att göra slut med en flickvän till att utveckla ett beroende av receptbelagda smärtstillande läkemedel efter en operation.

Före ett återfall 2006 hade han varit nykter i 12 år. Tyler framhåller dock bestämt att det viktiga varken är hur många gånger han har varit på rehabilitering eller hur många återfall han har fått. Allt handlar om kvaliteten på den nykterhet han har i dag.

Att leva nyktert

Steven Tyler behövde fyra försök att uppnå de nio år av nykterhet han har i dag. Han ångrar inte sin droganvändning – eftersom personer med beroende försöker att inte ångra det förflutna – men har inga planer på att ge upp nykterheten den här gången. Om Tyler skulle börja dricka eller använda droger igen skulle han riskera allt han har vunnit.

Med hans egna ord:

”Jag har ett band som fortfarande håller ihop, killarna lever fortfarande och alla är friska”, sade Tyler. ”Vi spelar bättre än för 50 år sedan. Jag menar, det fanns en viss råhet när vi spelade på klubbar och vi var helt j* vla borta. Visst, jag fattar. Men bandet håller fortfarande ihop och är fortfarande efterfrågat. Folk vill fortfarande ha oss för över en miljon dollar per kväll. Och det är vad som står på spel om jag börjar använda igen. Och mina barn. Mina katter. Mina hundar. Mitt vackra j** vla hus på Maui. Min flickvän. Allt står på spel.”

I dag är den 71-årige Tyler glad, frisk och fortfarande förälskad i rock’n’roll. Aerosmith har faktiskt för närvarande en fast show på MGM Resorts i Las Vegas. Det ikoniska rockbandet kommer att vara huvudakt på det berömda kasinot fram till slutet av 2019. Tyler lever i dag nyktert och substansfritt, men en gång trodde han inte att det skulle vara möjligt.

Kreativitet och beroende

I åratal har sambandet mellan kreativitet och beroende debatterats. Det var faktiskt Tylers främsta oro innan han blev nykter:

”När du är hög och skapar något ur tomma intet, och hela världen sjunger din jävla låt som du skrev när du var stenad, är det svårt att tro att ruset inte var anledningen till att allt hände.”

Det går inte att förneka att den stora majoriteten av skådespelare, musiker, artister och författare har erfarenhet av problematiskt drogbruk. Steven Tyler är långt ifrån den första kreativa personen som drabbats av beroende. Det finns många teorier om varför det är så.

Vissa tror att kändisar helt enkelt löper större risk för beroende eftersom de både har enkel tillgång till droger och tillräckligt med pengar för att ha råd med dyra substanser. Andra tror att många kreativa personer lever med någon form av psykiskt tillstånd, såsom depression, ångest eller bipolär sjukdom.

Studier har visat ett positivt samband mellan psykisk sjukdom och sannolikheten för problematiskt drogbruk. Vissa människor tror dock att det finns ett inneboende samband mellan kreativitet och beroende.

Några vetenskapliga studier har genomförts i ämnet, men de har främst undersökt om substanser ökar kreativiteten snarare än om kreativa personer löper större risk att utveckla beroende. Många konstnärliga personer använder detta som ursäkt för att använda droger, medan andra verkligen tror på det. Tyler trodde till en början att nykterheten skulle hota hans kreativitet. Efter att ha varit nykter i flera år insåg han dock att det inte stämde:

”All den magi som du trodde fungerade när du var hög kommer fram när du blir nykter. Du inser att den alltid fanns där, och rädslan försvinner.”