Drogproblemen ökar när medellivslängden sjunker

Under 2016 sjönk den genomsnittliga medellivslängden samtidigt som antalet dödsfall relaterade till drogöverdoser ökade kraftigt.

Medellivslängden sjunker

I modern tid är det ovanligt att medellivslängden sjunker, eftersom vi kontrollerar stora delar av vår miljö och fortsätter att göra framsteg inom teknik och hälso- och sjukvård – för att inte tala om hur mycket pengar USA investerar i sjukvård. Många yrkesverksamma på området lyfter till och med fram Aubrey de Greys citat: ”Den första människan som kommer att leva till 150 är redan född”, även om det har tagits ur sitt sammanhang. Aubrey de Grey förtydligade 2013: ”förmodligen lever personen i dag. Jag uppskattar sannolikheten till 90 %, även om den kan vara så låg som 70 %” (Forbes).

Tanken har visst stöd, eftersom den senaste minskningen av medellivslängden dessförinnan inträffade 1993, under aidsepidemins värsta år. Det var dock en minskning under ett enda år. När uppgifterna för 2016 hade sammanställts och publicerats kunde två år i följd med sjunkande medellivslängd konstateras. Före detta var senaste gången medellivslängden sjönk två år i rad 1962–1963, i samband med ett influensautbrott.

Medellivslängden sjönk 2015, och 2016 fortsatte utvecklingen samtidigt som antalet dödsfall på grund av överdos fördubblades. När uppgifterna för 2017 hade sammanställts kunde USA stå inför en historiskt ovanlig period med tre år i följd av sjunkande medellivslängd.

Än mer talande är att hjärtsjukdom länge har varit den främsta dödsorsaken i USA. Tack vare förbättrade läkemedel och bättre vård hade dödstalen dock planat ut. År 2016 var det första året då minskningen av dödsfall i hjärtsjukdom inte längre uppvägde effekten av dödsfall på grund av drogöverdoser. Detta är ett av skälen till att ett samband mellan medellivslängden och opioidkrisen kan konstateras. Därför får opioidkrisen så stor uppmärksamhet: det finns ett tydligt samband mellan ökningen av opioidrelaterade dödsfall och minskningen av medellivslängden. Dessutom hade varje tidigare period med sjunkande medellivslängd orsakats av en sjukdom eller ett virus. Att medellivslängden nu sjönk samtidigt som så kallade ”förtvivlanssjukdomar” ökade var särskilt oroande.

Centers for Disease Control and Prevention (CDC) noterade också att majoriteten av de drogrelaterade dödsfallen inträffade bland yngre och medelålders personer. Den högsta drogrelaterade dödligheten fanns bland personer i åldern 25–54 år. Opioider stod för en stor del, närmare bestämt majoriteten, av dödsfallen, men även dödsfall relaterade till alkoholism, självmord och överdoser av andra droger hade ökat betydligt.

Epidemin av opioidöverdoser

Centers for Disease Control and Prevention (CDC) rapporterade att opioider, däribland fentanyl, heroin och receptbelagda smärtstillande läkemedel, dödade fler än 42 249 personer under 2016 vilket var fler än under något tidigare registrerat år och en ökning med 28 % jämfört med 2015. År 2016 var antalet dödsfall på grund av opioidöverdos fem gånger högre än 1999. De fem delstaterna med högst överdosfrekvens var West Virginia, Ohio, New Hampshire, Pennsylvania och Kentucky, men dödligheten på grund av drogöverdoser ökade betydligt i 26 delstater.

Antalet personer som avled av överdoser av syntetiska opiater ökade inte bara från 2014 till 2015 och nådde 9 500. Mellan 2015 och 2016 mer än fördubblades dödstalet till 19 400. Dödsfallen på grund av heroin ökade med 20 % och dödsfallen på grund av andra smärtstillande läkemedel med 14 %.

Eric Eyre, som vann Pulitzerpriset för undersökande journalistik 2017, reste till West Virginia för att undersöka hur allvarligt drogproblemet hade blivit. Han fångade den nationella krisen i mindre skala. Två läkemedelsföretag hade levererat 20,8 miljoner opioider under det senaste årtiondet vilket är anmärkningsvärt med tanke på att den lilla staden i West Virginia hade 2 900 invånare. Under en tioårsperiod hade de två apoteken tilldelats 10 miljoner hydrokodontabletter och 10 miljoner oxikodontabletter.

Drogproblem och ekonomin

USA lägger mer pengar på sjukvård än de flesta andra länder i världen. Opioidkrisen belyser ett system som inte fungerar. Problemet är inte brist på finansiering utan den vård som erbjuds, eller inte erbjuds.

Opioider har varit ett problem sedan 1990-talet, och deras beroendeframkallande egenskaper följer ett mönster som sträcker sig mycket längre tillbaka. Först sades opium inte vara beroendeframkallande och kunna bota alkoholism. När det visade sig vara fel introducerades morfin, som påstods kunna bota opiumberoende utan att självt vara beroendeframkallande. Därefter följde heroin, metadon och så vidare.

Experter har i århundraden hävdat att opiater inte är beroendeframkallande, och metoderna för att motverka dem har blivit ett allt större problem. Att höja priset på opiater hjälper exempelvis inte, eftersom det får personer med beroende att vända sig till starkare illegala droger. Vissa försäkringar täcker inte längre säkrare smärtstillande läkemedel men täcker billigare och mer beroendeframkallande opiater.

Olika siffror har angetts för opiaternas ekonomiska konsekvenser, men Council of Economic Advisers (CEA) uppskattade att den totala kostnaden var mycket högre och uppgav att opioidkrisens ekonomiska kostnad under 2015 var 504 miljarder dollar.

Kort sagt befann sig problemet i ett kritiskt läge och krävde snabbt handling och en lösning.