Heroinabstinens

Abstinenssymtomen varar vanligtvis i 5–10 dagar och är som starkast under dag 1–3.

Vissa personer får postakut abstinenssyndrom (PAWS), som kan pågå i veckor, månader eller till och med år. Symtomen omfattar trötthet, depression, ångest, irritabilitet och sömnlöshet.

Abstinensens svårighetsgrad varierar med mängden heroin och hur länge det har använts. Den varierar också från person till person.

Symtom vid heroinabstinens

Följande symtom kan variera från lindriga till svåra:

• Illamående

• Ökad oro och rastlöshet

• Depression

• Ångest

• Svettningar

• Skakningar

• Buksmärta

• Muskelspasmer

• Sug efter heroin

Det är viktigt att uppmärksamma suget eftersom heroin förändrar hjärnan så att den reagerar på drogen ungefär som kroppen naturligt reagerar på hunger. Kroppen behandlar drogen som ett verkligt behov och utvecklar beroende av substansen.

Tidslinje för heroinabstinens

Heroinabstinens ser inte likadan ut för alla.

Under en genomsnittlig abstinensperiod kan en person förvänta sig följande:

De första 24 timmarna: Eftersom symtomen vanligtvis börjar 6–12 timmar efter den sista dosen är de under det första dygnet ofta lindriga till måttliga. Vanliga symtom är illamående, kräkningar, diarré, rastlöshet och efterföljande trötthet, sömnlöshet, feber, svettningar, frossa, ångest, rastlösa ben och gåshud. Suget kan dessutom göra det mycket svårt att koncentrera sig på något annat.

Dag 1–3: Under denna period når abstinenssymtomen vanligtvis sin höjdpunkt och är därför som svårast. Alla symtom från det första dygnet kan förekomma, liksom depression, högt blodtryck, snabb puls, värk i skelettet, muskelspasmer, magkramper och ökad ångest, sömnsvårigheter eller sömnlöshet samt depression.

Dag 4 och framåt: Nu brukar symtomen gradvis avta och vara lindriga till måttliga. Kräkningarna upphör vanligtvis, men illamående, buksmärta och magkramper kan finnas kvar. Svettningar, frossa, värk i skelettet, trötthet och fortsatt sömnlöshet kan också förekomma.

Abstinensen är inte livshotande, men depression kan vara det. Många upplever depression under heroinabstinens. Därför rekommenderas det att du anförtro dig åt vänner, familjemedlemmar eller läkare om du planerar att sluta utanför ett behandlingscenter. Gå inte igenom abstinensen ensam.

Behandling av heroinberoende

Många rekommenderar ett behandlingscenter för att ta sig igenom heroinabstinens. Det är svårt nog att hantera suget, än mindre de övriga abstinenssymtomen. I praktiken är 7–10 dagar inte särskilt lång tid, men perioden kan kännas oändlig när du går igenom den. Kombinationen av sug och abstinenssymtom gör att många får återfall. Därför behövs avgiftning inom slutenvården för att ta sig igenom abstinensen, om du inte övergår till buprenorfin.

Många behandlingscenter erbjuder medicinsk avgiftning. Den börjar vanligtvis innan abstinensen sätter in, före sex timmar efter den sista dosen. Medicinsk avgiftning kombinerar läkemedel och terapi för att lindra abstinensen medan heroinet lämnar kroppen. Under hela processen övervakar personalen ditt fysiska tillstånd och dina vitalparametrar för att öka säkerheten.

Efter den första avgiftningen erbjuder de flesta behandlingsinrättningar stöd för att hjälpa dig att förbli drogfri.

Läkemedel vid heroinabstinens

En av de största utmaningarna under heroinabstinens är smärta. Heroin dämpar smärtreceptorer i hjärnan och ökar dopaminet. Vid avgiftning från heroin kan därför till och med ett ”normalt” tillstånd kännas smärtsamt. Eftersom heroin är en opioid och ett smärtstillande medel antar många att det är meningslöst att få läkemedel mot smärtan när de avgiftas från just en sådan drog, men så är det inte.

Flera läkemedel kan hjälpa en person att avgiftas och återhämta sig från opioidberoende:

• Buprenorfin

• Metadon

• Naltrexon

USA:s läkemedelsmyndighet FDA har godkänt buprenorfin för opioidabstinens och behandling. Buprenorfin finns i flera former, däribland Bunavail, Suboxone och Subutex. Buprenorfin betraktas i allmänhet inte som beroendeframkallande, även om läkemedlet orsakar fysiologiskt beroende. Det dämpar abstinenssymtom och sug och kan få dig att känna dig normal. Förskrivaren kan ge dig upp till en månads förbrukning åt gången att ta hemma.

Buprenorfin fungerar bra för de flesta, men inte alla, personer med opioidberoende. Vissa som använder heroin växlar mellan buprenorfin och heroin för att behandla abstinenssymtomen. Eftersom buprenorfin inte ger något betydande rus kan vissa frestas att sälja läkemedlet för att köpa heroin. Buprenorfin fungerar bäst i kombination med beroendebehandling och ett aktivt arbete med återhämtningen, till exempel genom att gå på återhämtningsmöten.

Metadon är den mest effektiva behandlingen för opioidbrukssyndrom. Metadon är en långverkande opioid liksom heroin, och effekten varar i cirka 24 timmar. Det tar bort sug och abstinenssymtom. Efter tillvänjning orsakar metadon inte eufori. De flesta som tar metadon kan leva ett normalt liv. Metadon kan ibland orsaka apati och trötthet. Det är också farligt att dricka alkohol, ta lugnande medel eller använda heroin eller andra narkotiska substanser samtidigt med metadon. Kombinationen kan orsaka överdos och dödsfall. En annan nackdel är att du måste gå till en metadonmottagning varje dag för att få din dagliga dos.

Naltrexon är det tredje läkemedelsalternativet vid opioidbrukssyndrom. Det blockerar my-opioidreceptorn och gör det i princip omöjligt att bli hög på heroin. Vetskapen om att ett rus inte är möjligt när naltrexon finns i kroppen kan indirekt minska suget. Du måste gå igenom abstinensen och få ut alla opioider ur kroppen innan behandlingen kan påbörjas. Naltrexon finns som en långtidsverkande injektion under namnet Vivitrol, som kan ges var fjärde vecka. Injektionen är effektivare än tablettformen eftersom den säkerställer att läkemedlet finns i kroppen i fyra veckor.

Dessa läkemedel kan vara till stor hjälp vid återhämtning från heroinberoende. De ökar andelen personer som fortfarande är i återhämtning efter ett år från omkring 10 procent till så mycket som 80 procent. Du bör allvarligt överväga något av dessa läkemedel för att bli drogfri.

Resurser

• MedlinePlus

• National Institute on Drug Abuse