Hur länge varar kokainabstinens?

Kokainberoende är ett allvarligt tillstånd som påverkar både kropp och sinne. När någon slutar använda kokain uppstår abstinenssymtom medan kroppen anpassar sig till frånvaron av drogen. Den här artikeln beskriver vad kokainabstinens är, vilka symtom den ger och hur länge den varar.

Vad händer när jag slutar ta kokain?

Kokainabstinens uppstår när en person som har blivit beroende av kokain plötsligt slutar använda drogen. Kroppen upplever en rad obehagliga symtom medan den anpassar sig till att substansen inte längre finns där. 

Även om kokain i sig inte orsakar fysiska abstinenssymtom kan det orsaka svår ångest och depression. Svårighetsgraden varierar beroende på flera faktorer, såsom personens hälsa, användningsmönster och hur länge hen har använt drogen.

Vad orsakar kokainabstinens?

Kokain blockerar transportörer för signalsubstansen dopamin. Dopamin är ett av de ämnen i hjärnan som ger oss en känsla av välbehag. Dopamin produceras naturligt, verkar under en begränsad tid och avlägsnas sedan via en transportör så att kroppen kan återuppta det. Kokain hindrar dopaminet från att avlägsnas genom att blockera över 75 % av det producerade dopaminet. Det är detta som orsakar ”ruset”, eftersom den behagliga känslan varar mycket längre och blir betydligt mer koncentrerad.

Eftersom dopamin normalt ska återvinnas och kokain håller det kvar börjar hjärnan uppfatta att den har producerat för mycket och minskar gradvis sin egen dopaminproduktion. Trots att hjärnan producerar mindre dopamin omformas den alltså till att förvänta sig att drogen ska tillföra resten. Särskilt efter långvarig kokainanvändning kan hjärnan därför bli beroende av substansen. När du slutar ta kokain fortsätter hjärnan att producera mindre dopamin.

Det innebär att du mår dåligt och utan ruset kan må sämre än någonsin, vilket kan leda till svår ångest och depression.

Kokain och depression

En av de värsta biverkningarna av kokain är depression. Därför är självmord en av de största riskerna under avgiftning och vägen mot drogfrihet.

När huvuddelen av dopaminet blockeras under tillräckligt lång tid fortsätter hjärnan att producera allt mindre. När du slutar ta kokain producerar hjärnan därför inte dopamin i någon större omfattning, så även sådant som tidigare fick dig att må bra kanske bara får dig att må marginellt mindre dåligt.

Det är en av de viktigaste anledningarna att söka hjälp på något sätt när du väljer att sluta ta kokain. Oavsett om det är vårdpersonal eller en närstående är det viktigt att någon vet vad du går igenom, så att du inte riskerar att bli överväldigad.

Symtom på kokainabstinens

Symtomen vid kokainabstinens kan vara både fysiska och psykiska. Vanliga symtom är:

Fysiska symtom:

• Trötthet: Ett av de första tecknen på kokainabstinens är intensiv trötthet.

• Ökad aptit: Människor kan känna sig hungrigare än vanligt medan kroppen anpassar sig.

• Muskelvärk och smärta: Fysiska besvär, däribland värk i kroppen, kan förekomma.

• Störda sömnmönster: Sömnlöshet eller hypersomni kan utvecklas under abstinensen.

• Frossa och nattsvettningar kan också förekomma under avgiftningen.

Psykiska symtom:

• Depression: Detta är en av de allvarligaste psykiska effekterna och kan leda till självmordstankar.

• Ångest: Kokainabstinens orsakar ofta mycket stark ångest.

• Lättretlighet och humörsvängningar är vanliga.

• Sug efter kokain: Intensivt drogsug är vanligt under abstinensen.

• Koncentrationssvårigheter och minnesproblem kan förekomma.

• Psykos: I extrema fall kan abstinensen leda till vanföreställningar och hallucinationer.

Hur länge finns kokain kvar i kroppen?

Kokain har en av de kortaste halveringstiderna bland illegala droger. Vissa får abstinenssymtom redan efter 1,5 timmar – bara 90 minuter – efter den senaste dosen. Det varierar från person till person och beror på beroendets svårighetsgrad, hur kokainet användes och drogens renhet.

Är rehabilitering nödvändig?

Kokain är en av de droger där avgiftning kan genomföras i öppenvård, vilket innebär att du inte behöver vistas på en vårdinrättning under medicinsk övervakning hela tiden. Avgiftning i slutenvård finns dock tillgänglig.

Avgiftning i slutenvård rekommenderas om du tidigare har försökt bli drogfri och fått återfall. Slutenvård rekommenderas också om du har samtidiga långtidseffekter, såsom humörsvängningar eller krampanfall.

Kokainabstinens och medicinska risker

Även om kokainabstinens vanligtvis inte är livshotande finns flera medicinska risker förknippade med processen, däribland:

• Hjärtproblem: Kokainabstinens kan orsaka hjärtkomplikationer som arytmier eller hjärtinfarkt, särskilt hos personer med befintliga sjukdomar.

• Krampanfall: Långvarig kokainanvändning kan öka risken för krampanfall under abstinensen.

• Självmordstankar: Depressionen och oförmågan att känna glädje under abstinensen kan leda till självmordstankar. Om du eller någon du känner upplever detta är det avgörande att omedelbart söka hjälp.

Tidslinje för kokainabstinens

Kokainabstinens varar vanligtvis i 7–10 dagar. Det här kan du vänta dig:

Kraschfasen, dag 1–3: Det här brukar vara abstinensens tre svåraste dagar. Många beskriver smärtan som en ”kraschfas”. Dagarna är känslomässigt utmanande eftersom du går från rus och dopaminöverskott till ett stort underskott. Ångesten och depressionen blir överväldigande för många. Dessutom får många sömnlöshet, och sömnbristen kan orsaka huvudvärk, paranoia och smärta.

Akut abstinens, dag 4–7: Under de följande tre dagarna bör en viss förbättring ske. Lättretligheten kan öka och sömnen kan komma tillbaka utan att vara återhämtande. Suget efter kokain finns också kvar, men brukar gnaga mindre och bli mer hanterbart.

Postakut abstinens, dag 7–10 och framåt: Här får din tidigare relation till kokain stor betydelse. Vissa säger att symtomen försvinner helt vid den här tidpunkten. Andra upplever att suget återkommer med full kraft. I allmänhet är det dock nu du bör börja må bättre. Om symtomen fortsätter kan det vara dags att söka hjälp utifrån.

Kokain kanske inte ger fysiska abstinenssymtom, men drogen är känd för att kunna ge mycket svåra psykiska abstinenssymtom.

Att hantera postakut abstinenssyndrom (PAWS)

Ibland börjar personer som återhämtar sig från kokain uppleva postakut abstinenssyndrom (PAWS). Det kan inträffa när som helst mellan 3 och 6 månader efter den senaste kokainanvändningen. PAWS kan göra att du känner dig deprimerad, upplever intensivt sug och får känsloutbrott.

Det viktigaste att komma ihåg när detta händer är att hjärnan behöver mer tid för att återhämta sig. När du lämnar ett beroende behöver hjärnan återställa balansen mellan de kemiska ämnen som signalerar. Det kan ta mycket lång tid, men det är värt det.

Behandling av kokainberoende

För närvarande finns inga läkemedel som godkänts av FDA för behandling av kokainabstinens. Det betyder dock inte att det saknas behandlingar för kokainabstinens.

Behandling vid kokainberoende omfattar mer än abstinenssymtomen. Vårdinrättningar brukar lära dig att hantera stressfyllda miljöer och ditt sug. För många hjälper en sådan uppsättning verktyg.

Vissa kan ha nytta av avgiftning i öppenvård. Andra bör söka medicinsk hjälp i slutenvård om de har depression, negativa tankar, krampanfall eller arytmi.