En abstrakt bild av marijuanans biverkningar.

Biverkningar av marijuana

Senast uppdaterad: 12 augusti 2026

Marijuana har många kortsiktiga och långsiktiga biverkningar. De omfattar eufori, paranoia och andra vanföreställningar, ångest och rastlöshet.

Den huvudsakliga aktiva substansen i marijuana är tetrahydrocannabinol (THC). THC fungerar på liknande sätt som anandamid, ett annat ämne i hjärnan. Anandamid påverkar många hjärnfunktioner, däribland koordination, tänkande, minne och motivation. THC efterliknar anandamid genom att binda till CB1- och CB2-receptorer i hjärnan och resten av kroppen. De flesta effekterna är kortvariga, men långvarig måttlig till hög cannabisanvändning kan orsaka negativa långtidseffekter och beroende.

En effekt av THC är att det förändrar hjärnans motivations- och belöningssystem genom att indirekt öka dopaminnivån i en del av hjärnan som kallas det mesolimbiska systemet. Detta kan bidra till marijuanans risk att orsaka beroende.

Kortsiktiga effekter av marijuana

Marijuanans kortsiktiga effekter kan omfatta:

Eufori eller välbehag
Avslappning
Förstärkt sinnesuppfattning av ljud och färger
Förändrad tidsuppfattning
Ökad aptit
Muntorrhet
Psykos vid höga doser
Paranoia
Vanföreställningar vid höga doser
Förhöjd puls
Ångest
Nedsatt rörelseförmåga
Nedsatt minne
Svårigheter att tänka och lösa problem
Hallucinationer vid höga doser

En ny studie visade att även tillfällig och kortvarig marijuanaanvändning försämrar inlärning och skolprestationer.

Hur lång tid det tar innan effekterna börjar märkas beror på hur marijuanan används. En ätbar cannabisprodukt kan till exempel ta 30 minuter till en timme innan den börjar verka, eftersom drogen måste passera matsmältningssystemet. Rökt marijuana går däremot genom lungorna till hjärnan nästan omedelbart.

Observera att inte alla upplever marijuanans positiva korttidseffekter. Många upplever eufori och allmän avslappning, men vissa får ångest och paranoia.

Långsiktiga effekter av marijuana

Regelbunden måttlig till hög marijuanaanvändning har flera negativa långtidseffekter. Effekterna är mest uttalade i den växande hjärnan hos barn, ungdomar och unga vuxna.

Barn till personer som använde marijuana under graviditeten har förändringar i hippocampus som kan leda till inlärningssvårigheter, beteendeproblem, nedsatt uppmärksamhet, försämrad problemlösningsförmåga och minnesproblem. Barn till cannabisanvändare kan också ha lägre födelsevikt.

Några av marijuanans långtidseffekter är:

Kognitiv nedsättning
Minnesproblem
Försämrad impulskontroll
Försämrad planerings- och problemlösningsförmåga
Inlärningssvårigheter
Ökad ångest
Ökad risk för psykos, däribland hallucinationer och paranoia
Depression och suicidalitet
Risk för andningsproblem
Risk för infektioner
Cannabinoid-hyperemessyndrom, med kraftigt illamående och kräkningar
Risk för testikelcancer
Andra cancerformer
Förhöjd puls
Apati
Minskad livskvalitet

Hjärnans utveckling

Marijuana skadar hjärnans utveckling. Ungdomar som använder marijuana får nedsättningar i tänkande, minne och inlärning. Det tycks bero på att marijuana försämrar hjärnans förmåga att skapa de kopplingar som behövs för dessa funktioner.

Marijuanans skadliga effekter kan vara permanenta, särskilt hos personer som börjar använda marijuana som barn eller tonåringar. En studie från Nya Zeeland visade att personer med hög marijuanaanvändning förlorade i genomsnitt åtta IQ-poäng mellan 13 och 38 års ålder. De som slutade med marijuana som vuxna hade fortfarande en bestående nedsättning av den mentala funktionen. Marijuana tycks kunna orsaka en betydande försämring av allmänkunskap och verbal förmåga.

Schizofreni

Marijuana ökar markant risken för psykos hos personer med genetisk sårbarhet för schizofreni. Hos känsliga personer kan marijuana framkalla hallucinationer, paranoia och desorganiserat tänkande.

Lungsjukdom

När marijuana inhaleras orsakar den inflammation i lungorna. Det kan leda till hosta eller irriterad hals. Personer som röker marijuana uppger fler öppenvårdsbesök för luftvägsproblem, men det är oklart om rökning av marijuana ökar risken för lungcancer. Många som röker marijuana får dock diagnosen kronisk bronkit.

Cannabinoid-hyperemessyndrom

I mycket sällsynta fall drabbas vissa av cannabinoid-hyperemessyndrom. Tillståndet orsakar kraftigt illamående, kräkningar och uttorkning.

Testikelcancer

Det har påvisats ett tydligt samband mellan män under 50 år och en särskilt aggressiv form av testikelcancer. Studien bekräftade att män som ofta använder marijuana löper betydligt större risk att utveckla en icke-seminomatös germinalcellstumör i testikeln.

Kognitiva effekter

Utöver marijuanaanvändning under graviditet och tonår är långtidseffekterna dock omdiskuterade. Många studier av marijuanaanvändning i vuxen ålder har kommit fram till olika slutsatser. Coronary Artery Risk Development in Young Adults genomförde en 25-årig studie med 4 000 vuxna och deras marijuanaanvändning. Resultaten visade att mängden marijuana som hade använts var kopplad till lägre resultat för verbalt minne, men bearbetningshastighet och kognitiv funktion var svårare att bedöma på grund av användning av många andra droger. Kort sagt är livsstil och ytterligare substanser fortfarande andra påverkande faktorer.

Forskningsöversikter om marijuana och kognition tyder på att långvarig marijuanaanvändning leder till försämrat minne, nedsatt impulskontroll och sämre problemlösningsförmåga. Dessa svårigheter kan bidra till den lägre livskvalitet som personer med långvarig marijuanaanvändning upplever.

Är marijuana beroendeframkallande?

Marijuana kan vara beroendeframkallande. En studie från 2015 uppskattar att 30 % av användarna har någon form av cannabisbrukssyndrom, från lindrigt eller måttligt till svårt. Den som börjar använda drogen före 18 års ålder löper sju gånger högre risk att utveckla cannabisbrukssyndrom. Marijuana kopplar om hjärnans belöningssystem och minskar dess känslighet för kroppens egna endocannabinoida signalsubstanser. En person kan dessutom utveckla fysiologiskt beroende utan att ha ett beroendesyndrom. Fysiologiskt beroende innebär vanligtvis att personen får abstinenssymtom om hen avstår från drogen under ovanligt lång tid. De vanligaste symtomen är rastlöshet, aptitlöshet och ökad irritabilitet.

Sedan mitten av 1990-talet har marijuanans styrka ökat betydligt, och den genomsnittliga THC-halten steg från 3,7 % till 6,1 % på mindre än tio år. Forskningen om marijuanans fullständiga långtidseffekter pågår fortfarande.